Jag är trött, jag är det alldeles för ofta. Det är något fel.
Idag har jag tagit tillvara på ångesten,
inte för att jag tror att jag skulle kunna gjort annat.
Jag känner mig så jävla ledsen och sammanfattningsvis är livet ett äventyr fyllt av ångest och smärta.
Jag har tänkt idag att jag är en klen människa, som är så dålig på att leva.
Jag mår illa när jag tänker på att många av dem jag räknar till min familj kommer att dö innan mig, och jag mår illa när jag tänker på att jag kanske dör innan dem.
Hur undviker en ångest?
- Distraktion, så nu ska jag titta på hund-, häst- och gårdsannonser.
